Anorexia
För att uppfylla kriterierna för diagnosen anorexia ska personen ha en problematik bestående av bl.a. svält och undervikt. I övrigt kan problematiken vid anorexi liksom vid andra ätstörningar se mycket olika ut från person till person. Vissa personer med anorexia hetsäter, kräks eller tvångstränar och varvar detta med svält. Gemensamt för de flesta personer som fått denna diagnos är dock att de har en störd kroppsuppfattning och en stark rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjocka.
Behandling på M.H.E. Kliniken anpassas efter den enskilda personens problematik och målsättning. Vid anorexia läggs, liksom vid andra ätstörningar, mycket fokus på att lära personen hur denne kan äta på ett bra sätt med målsättningen att reparera kroppen. Att ha den verkliga kontrollen och bli trygg i att man kan äta mat utan att bli tjock. Det gäller att hitta ett läge där personen bakom sjukdomen kan må bra både fysiskt och psykiskt samt att få hjälp till bättre självkänsla.
Bulimia
Gemensamt för personer med bulimi är hetsätningar samt kompensation på olika sätt, t.ex. genom kräkningar eller tvångsmotion. Många med bulimi svälter sig också eller äter oregelbundet och för ensidigt. Behandling på M.H.E. Kliniken anpassas även vid denna problematik efter den enskilda personens behov och mål. Ofta behöver även personer med diagnosen bulimi lära sig äta på ett adekvat sätt, för att bli trygg och känna att man har kontroll över kroppen. Minskar man de fysiska sugen minskar också risken för överätning. Vanligtvis är ångesthantering och träning i färdigheter kring känsloreglering, samt att bygga upp självkänslan, en viktig del och till stor hjälp i behandlingen.
Ätstörning UNS
Merparten av de som lider av ätstörningar har inte anorexi eller bulimi, utan ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). De fyller inte riktigt de diagnostiska kriterierna för anorexi eller bulimi. De kan exempelvis kräkas efter normala eller mindre måltider, men det finns ingen hetsätning. Eller så svälter de sig men är ändå normalviktiga. Dessa personer mår minst lika dåligt både fysiskt och psykiskt som de med andra ätstörningsdiagnoser. Behandlingen anpassas även här till personen, att bli trygg kring mat och kropp, få självkänslan på plats osv.
Ortorexi
Ortorexi innebär en fixering vid en "hälsosam" livsstil, präglad av t.ex. överdriven träning och ”nyttigt” ätande vilket leder till att kroppen inte får den näring och återhämtning som den behöver. Denna fixering har lett till att personen hamnat i ett läge där denne mår psykiskt och fysiskt dåligt. Vad beträffar behandling av ortorexi är fokus ofta att bl.a. lära personen att hitta en balanserad livsstil som är verkligt hälsosam utifrån kroppens perspektiv samt känslomässiga behov samt skilja ut detta från tvång och myter kring kost och träning.
