Avdelningar:
* Om öppenvård (enbart samtalsterapi)
* Om vårdgarantier – valfrihetsremisser
* Övrig information om M.H.E. Kliniken
Jag ska göra ett specialarbete (eller uppsats)
Svar: Vi hjälper gärna till med att svara på frågor och dela med oss av vår kunskap när vi har möjlighet. Då vår tid till detta dock tyvärr är begränsad är vi tacksamma om du först läser igenom vår hemsida efter svar på dina frågor där. Skulle du sedan ha ytterligare frågor du behöver svar på, maila oss så svarar vi när tid finns.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Fråga: Vad är egentligen M.H.E. Kliniken?
Svar: M.H.E. Kliniken är ett privat psykoterapimottagning (tidigare behandlingshem) som specialiserat sig på psykosomatiska problem och ätstörningar. M.H.E. Kliniken var den första privata kliniken i Sverige som specialiserade sig på behandling av ätstörningar.
Fråga: Varför heter den ”M.H.E.” Kliniken?
Svar: M.H.E. är en sammandragning av ”Milton H. Erickson”. Milton H. Erickson var en amerikansk läkare och psykolog som menade att psykoterapin måste anpassas efter klienten – i stället för tvärtom. Milton Erickson ifrågasatte en mängd gamla ”regler” för hur psykoterapeuter skulle vara, och hur psykoterapi skulle gå till. Hans synsätt inspirerade till en mängd nya psykoterapiformer, bl.a. så kallad ”lösningsinriktad psykoterapi” och ”strategisk psykoterapi”. Dessutom använde han hypnos terapeutiskt i många fall – liksom vi på M.H.E. Kliniken.
Fråga: Var ligger M.H.E. Kliniken?
Svar: Vi finns mitt i centrala Mora. Adress Vasagatan 46.
Fråga: Vad har ni för personal?
Svar: Vi är två psykoterapeuter varav en är psykolog och en leg. sjuksköterska.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Om öppenvård (enbart samtalsterapi)
Fråga: Vad menas med öppenvårdsbehandling?
Svar: Öppenvårdsbehandling innebär psykoterapeutiska samtal i öppenvård. Man kan antingen komma för enbart ett samtal, vilket de flesta gör som bor relativt nära Mora. För långväga patienter kombineras ofta öppenvårdsbehandling flera dagar på raken, men övernattning på vandrarhem/hotell.
Fråga: Vilka kan få öppenvårdsbehandling?
Svar: Vi träffar patienter med alla möjliga bekymmer: depression, ångest, ätstörningar, trauma/PTSD, sömnproblem, psykosomatiska besvär m.m.
Vi tar ej emot patienter med missbruksproblematik, enbart somatisk sjukdom, psykossjukdom eller där aktiv suicidrisk föreligger.
Fråga: Har ni någon väntelista för öppenvårdsbehandling?
Svar: Ja, efter att vi fått remissen brukar det ca 3 månader innan man kan påbörja sin öppenvårdsbehandling.
Fråga: Vad ska jag göra för att få öppenvårdsbehandling?
Svar: Be Din läkare skicka en remiss till oss. Av remissen bör framgå medicinsk bedömning, utredningsresultat samt tidigare behandlingsförsök och resultaten. När vi fått remissen, kontaktar vi Dig. Det går även att betala för samtalen själv.
Fråga: Vad kostar ett öppenvårdssamtal?
Svar: 1350 kr vid privat betalningsansvar och om arbetsgivare eller försäkringsbolag betalar. Vid remiss från landstinget betalar man 150 kr upp till frikort (0 kr om man är under 20 år) och sedan står regionen för resten av kostnaden.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Fråga: Vad menas med intervallbehandling?
Svar: Vi hade tidigare intervallinläggningsbehandling där inneliggande vårddagar varvades med tid på hemmaplan. Vi erbjuder dock tyvärr ej längre sådan behandling utan har enbart behandling i öppenvård.
Fråga: Vilka kan få ätstörningsbehandling på M.H.E. Kliniken?
Svar: Personer med någon form av ätstörning, där läkare bedömt att de fysiskt och psykiskt är i ett läge där de kan ha nytta av behandling här .
Fråga: Måste jag ha någon särskild kroppsvikt, eller diagnos?
Svar: Nej, varken diagnosen eller vikten säger något om hur dåligt Du mår. Det viktiga är om Du kan ha nytta av vår behandling.
Fråga: Är det några ni inte tar emot?
Svar: Vi tar ej emot personer som är i akut medicinsk fara, och t.ex. behöver sondmatning, kontinuerlig övervakning e.dyl.
Vi tar ej heller emot personer med missbruksproblematik, psykossjukdom eller där aktiv suicidrisk föreligger.
Vi tar dessutom bara emot personer som kommer av egen vilja, eftersom vi inte har någon form av tvångsvård, övervakning e.dyl.
Fråga: Har ni någon väntelista för behandling?
Ja, vanligtvis tar det ca 3 månader innan man kan påbörja behandling. Eventuellt kan plats uppkomma tidigare om Du kan komma med kort varsel.
Fråga: Vad ska jag göra för att få behandling?
För att kunna ta emot Dig behöver vi en remiss från läkare – en specialistremiss, (eller s.k. utomlänsremiss), eller en valfrihetsremiss, vilket innebär att man i remissen också åtar sig att stå för kostnaderna för behandlingen. Av remissen bör framgå medicinsk bedömning, utredningsresultat, samt tidigare behandlingsförsök och resultaten. När vi fått remissen, kontaktar vi Dig.
Vissa betalar även för behandlingen själva. Då behövs en bedömning av läkare som intygar medicinsk och psykisk status.
Fråga: Hur länge har ni funnits, och hur många inlagda patienter har ni haft?
Svar: Kliniken startade 1991, och har i snitt fram till 2019, då vi gick över till enbart öppenvårdsbehandling haft ca 70 inlagda patienter per år.
Fråga: Vilka diagnoser har era patienter?
Svar: Knappt hälften har Anorexia Nervosa. Ungefär lika många har Bulimia Nervosa. En mindre andel har en ätstörning som inte stämmer med någon av de vanligaste diagnoserna (”Ätstörning UNS”).
Fråga: Hur gamla är era patienter, och var kommer de ifrån?
Svar: De flesta är mellan 17 och 27, men en hel del är betydligt äldre. Det händer också att vi tar in personer i yngre tonåren.
Våra patienter kommer från hela Sverige och en del även från andra länder.
Fråga: Tar ni emot personer från t.ex. Norge?
Svar: Ja! Gå till Din läkare och be denne att hos Helseområdet ansöka om ekonomiska medel för behandling hos oss. Be också läkaren skicka en remiss till oss – så kontaktar vi Dig.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Fråga: Hur blir min psykoterapi upplagd?
Svar: Utifrån dig som individ, där du är med och diskuterar tillsammans med din terapeut hur behandlingen ska läggas upp. Att diskutera vad just Du vill – och behöver – är ofta en viktig del i början av behandlingen.
Vill Du veta hur Du kan börja ta kontroll över ätandet och kroppen? I så fall kan vi ge en pedagogisk presentation av hur mat och kropp egentligen fungerar.
Vill Du veta hur Du ska börja bryta gamla vanor och utmana gamla rädslor? Då kan vi prata om terapeutisk beteendeförändring.
Har Du samlat på Dig ”myter” om mat och kropp från veckotidningar o.s.v? Då kan vi använda kognitiva metoder för att undersöka de tankarna.
Är Du nyfiken på att använda hypnos får Du lära Dig det (hypnoterapi). Samma sak gäller om Du vill lära Dig imaginativa arbetsmetoder.
Vill Du lära Dig problemlösningsstrategier, eller prata om relationer till andra människor? Då gör vi det.
Vill Du fokusera på orsaker och bakgrund, så gör vi det (men oftast vill våra klienter snarare inrikta sig på ”här-och-nu-och-framåt”, och då gör vi det).
Vill Du börja med ”mat och kropp”, och sedan ändra Dig och komma in på något annat (relationer, självkänsla, krav eller annat) så gör vi naturligtvis det.
Vi kan alltså inte tala om hur just Din behandling kommer att läggas upp, förrän vi har diskuterat det med Dig. Vi anpassar behandlingen så långt det är möjligt utifrån personens behov. Naturligtvis inom ramarna för de lagar och riktlinjer som gäller inom hälso- och sjukvården.
Fråga: Arbetar ni med hela min familj?
Svar: Om Du vill att vi ska träffa Din familj, eller någon annan närstående, vid något tillfälle så kommer vi överens om det tillsammans. Vanligast är annars att vi arbetar med Dig i första hand.
När vi arbetar med omyndiga personer (framför allt yngre tonåringar) samarbetar vi i allmänhet med familjen, men större delen av behandlingen sköter fortfarande patienten själv. Vissa yngre patienter kan ha någon förälder med sig under de dagar man är här.
Fråga: Övervakar ni mina måltider, eller vad jag gör på ”lediga stunder”? Är det förbjudet att motionera?
Svar: Nej, vi har inga sådana tvång. Vi har heller inte personal tillgänglig för övervakning av måltider. Så länge Du inte hamnar i akut medicinsk fara beslutar Du om Dina måltider!
Tillsammans med Din terapeut diskuterar Du hur måltiderna ska skötas: d.v.s. vad Du vill äta, hur mycket, när, var o.s.v.
Vanligen har vi inte ETT sätt att hantera måltiderna, utan MÅNGA olika beroende på vilket Du föredrar. Du kan välja mellan att laga själv, hämta på restauranger, äta ute, använda djupfrysta portionsförpackningar o.s.v. utifrån praktiska förutsättningar på boendet och dina behov.
Samma sak gäller motion. Tillsammans med Din terapeut diskuterar Du hur motionen ska skötas, om det är aktuellt: d.v.s. vilken träning, hur ofta, hur länge, vilken tid, var o.s.v. Så länge det inte föreligger medicinsk fara har Du stor frihet.
Fråga: Kan jag ha psykoterapi hemma samtidigt?
Svar: Javisst, det är ofta en fördel. Det finns nog en del vi är bra på, och en del Din hemmaterapeut är bra på. Du kan ”plocka det bästa” från bägge parter. Som vanligt får Du vara med och bestämma hur Du vill lägga upp det.
Fråga: Betalar klienterna själva, eller får de behandlingen betald av andra?
Svar: Oftast betalar regionen som klienten kommer från. Antingen betalar kliniken som skickade remissen, eller så använder regionen särskilda medel för vård utanför det egna länet (utomlänsvård).
- I sällsynta fall har försäkringskassan bidragit.
- I sällsynta fall tar kommunen – via socialförvaltningen – över betalningsansvaret.
- Emellanåt betalar arbetsgivaren.
- Någon gång står ett försäkringsbolag för kostnaderna.
- Det händer också att klienterna själva bekostar behandlingen.
Fråga: Vilka är era resultat? Blir man någonsin helt frisk?
Svar: Många blir helt friska och fria från ätstörningen. Statistik visar att cirka 78 % av de som genomgått grundbehandlingen (intervallinläggning 1990-2109) bedöms efter 5 år vara helt fria från ätstörningsdiagnos, enligt DSM IV.
En del av dem känner sig helt nöjda med kroppen och har inga bekymmer alls med maten, medan andra fortfarande kan känna sig missnöjda med kroppen ibland, eller ha funderingar kring maten emellanåt – liksom de flesta andra ”friska” kvinnor i dagens samhälle.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Om vårdgarantier – Valfrihetsremisser
Fråga: Vad innebär vårdgaranti och valfrihet?
Svar: Flera regioner tillämpar en vårdgaranti och erbjuder patienterna valfrihet att söka vård var de vill i Sverige. Olika områden kan emellertid tillämpa olika regler. Kontrollera alltså, för säkerhets skull, vad som gäller där du är bosatt.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Fråga: Vad är ”Anorexia Nervosa”? Vad är ”Bulimia Nervosa”? Vad är skillnaderna mellan dem? Finns det fler diagnoser?
Svar: Vi tycker egentligen inte att etiketten på sjukdomen (diagnosen) är det viktigaste. Vi riktar mer in oss personen bakom sjukdomen: hur personen drabbas och begränsas av sjukdomen, vad den personen behöver lära sig för att komma vidare, för att känna trygghet o.s.v.
Vill Du ändå veta mer om de olika diagnoserna (t.ex. Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, och Ätstörning UNS) kan Du be Din läkare förklara vilken diagnos Du har, och vad som krävs för att få den diagnosen. Det finns också mer information under fliken ”Olika ätstörningar” på vår hemsida.
Om Du tittar längst ner på denna sida, hittar Du tips på andra ställen där Du kan få veta mer.
Fråga: Hur många anorektiker/bulimiker finns det? Ökar antalet? Vilken ålder brukar de ha?
Svar: Det finns många böcker och hemsidor där Du kan få svar på sådana frågor. Vi inriktas oss mer på behandling, än forskning och statistik. Längst ner på denna sida finns tips om var Du kan få mer information om statistik och forskning.
Fråga: Vilka drabbas av ätstörningar, och vad beror de på?
Svar: Om Du vill veta mer om vilka som drabbas, i vilken ålder o.s.v. så finns det många böcker och hemsidor som kan ge information. Titta längst ner på denna sida för att få tips på lämpliga ställen.
En del undrar om ätstörningar har ”genetiska” orsaker, är ”föräldrarnas fel”, ”beror på samhället”, är ”ett missbruk” o.s.v.
Vi har inga allmängiltiga svar. Tvärtom. Vi tror att varje person har sin egen bakgrund, sina egna orsaker, och följaktligen behöver sin egen lösning.
För många finns det inte EN förklaring, EN orsak och EN lösning – utan MÅNGA orsaker som hänger samman med varandra. Följaktligen behövs ibland MÅNGA lösningar för att komma vidare.
En del personer har haft en bra uppväxt, trivts i skolan och mått bra på alla sätt – men fastnat i ”uppmärksamhetskicken”, när någon (eller några) i omgivningen uppmuntrat deras bantning.
Andra kan tvärtom ha haft en svår uppväxt, där familjen hade många problem. Kanske blev ätstörningen ett sätt att komma bort från de andra (ännu större) bekymren – ett sätt att kontrollera något (maten och kroppen) i en kaotisk omgivning.
För några har det i stället varit ett sätt att öva upp sin egen vilja – kanske det enda sättet att våga gå emot omgivningens krav och förväntningar.
Vi har hört hundratals förklaringar och berättelser. Ingen är helt lik den andra och ingen mer sann än någon annan.
Vissa är inte intresserade av orsakerna, utan vill hellre veta hur de ska komma vidare. Följaktligen tittar vi ofta mer framåt än bakåt. Ibland behöver man inte veta alla orsakerna för att komma vidare.
Vissa klienter vill emellertid veta ”orsakerna”. I de fallen hjälps vi åt att tillsammans hitta just hennes/hans orsaker (som naturligtvis inte är desamma som alla andras orsaker).
Vill man veta mer om tänkbara orsaker, finns det gott om litteratur och hemsidor som kan ge mer information. Titta längst ner på denna sida, där finns fler tips.
Fråga: Är det sant att ätstörda anorektiker är…?
Svar: Nej!
Det enda som alla ätstörda har gemensamt är problem med maten. Många med ätstörningar tycker de har problem med självförtroendet, många tycker de har bekymmer i vissa kontakter med närstående, många tycker de känner sig pressade och stressade o.s.v.
MEN inget av det gäller alla personer med ätstörningar.
Egentligen träffar vi aldrig några ”ätstörningar” – utan bara ”personer med en ätstörning”.
För oss är det viktigt att komma ihåg att bakom varje ätstörning finns en person – och ingen person är helt lik någon annan.
Risken finns annars att omgivningen glömmer ”personen bakom”, och bara pratar om ätstörningen – kanske t.o.m. bara ”pratar till” ätstörningen. I värsta fall kan då personen själv börja tvivla på sin existens, och till sist känna sig som enbart ”en ätstörning”, utan egen personlighet.
Fråga: Hur börjar sjukdomen och när märker man att något är fel?
Svar: Titta längst ner på denna sida. Där finns tips på lämplig litteratur, och hemsidor med mer information.
Fråga: Varför är jag så trött? Varför blir jag svullen? o.s.v.
Svar: Vi kan tyvärr inte ge någon allmän medicinsk information här. Vänd Dig till Din egen läkare och diskutera dina symptom med denne.
Vill Du veta mer allmänt vad som händer med kroppen vid ätstörningar så finns det tips på lämpliga informationskällor längst ner på denna sida.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Fråga: Vad kan jag som närstående göra eller säga för att hjälpa?
Svar: Tala om att Du är bekymrad, och att Du tycker det ser ut som om hon/han mår dåligt.
Fråga om Du kan hjälpa till på något sätt. Får Du inget svar på hur, erbjud Dig att följa med till doktorn.
Det bästa är naturligtvis om vederbörande söker hjälp hos någon van vid ätstörningar.
Om vederbörande absolut vägrar – kan Du inte göra mycket mer än att ibland påminna om att Du finns kvar ifall hon/han vill prata.
Är Du tveksam, eller vederbörande akut allvarligt sjuk, sök hjälp för att diskutera hur Du ska göra.
Kom ihåg att Du kan söka egen hjälp för att vara ett så gott stöd som möjligt för den andre.
Glöm inte bort personen bakom ätstörningen. Låt inte all kontakt mellan er gå via ätstörningen – så att personen hamnar i skuggan.
Kom ihåg att någonstans bakom ätstörningen finns fortfarande en person med intressen, glädjeämnen, sorger, rädslor, önskningar, behov o.s.v. Hon/han behöver naturligtvis också få prata med Dig ibland – utan att alltid blanda in ätstörningen.
Annars finns risken att Du och ”ätstörningen” fastnar i en kamp, och ”personen bakom ätstörningen” försvinner.
Fråga: Hur kan man märka att ens kompis lider av anorexi? Vilka är de första varningssignalerna?
Svar: Det bästa är naturligtvis att fråga. Det kan vara bra att fråga i en lugn miljö och fråga på ett lugnt sätt, då är chansen större att att Din kompis inte känner sig anklagad eller pressad när Du frågar.
Det finns annars massor av varningssignaler som ”skvallrar” om att man försöker dölja kroppen, undviker att äta med andra o.s.v. Vill Du veta mer, titta bland böcker och hemsidor vi tipsar om längst ner på denna sida.
Fråga: När är det dags att söka hjälp?
Svar: Prata med personen om det. Och är du orolig och personen ej vill medge att denne har problem, rådgör med någon person i din omgivning kring hur du ska göra.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Fråga: Vad är de första varningssignalerna på att jag har en ätstörning?
Svar: Det finns många olika. Ofta känner Du nog innerst inne på Dig när det börjar gå fel. Ofta märker man att tankar om ”mat och kropp” tar allt mer tid, man börjar hitta på olika ”smarta” knep för att kontrollera ”maten och kroppen” o.s.v. Du kan hitta många fler exempel om Du tittar på de böcker och hemsidor vi nämner längst ner på denna sida.
Fråga: När ska jag söka hjälp?
Svar: Så fort Du börjar bli orolig och osäker, mår dåligt psykiskt och fokus på mat och kropp hindrar dig från att leva det liv du vill leva.
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
”Frisk och fri från ätstörningar” av Göran Carlsson
”Ett liv av vikt” – Beställs från Socialstyrelsen.
”Anorexi” av Råstam & Gillberg
”Ätstörningar” av Göran Carlsson och Bengt Eriksson, kan beställas från M.H.E. Kliniken
”Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel” av Gisela van der Ster Wallin och Anna-Carin E Lindskog
”Mattillåtet” av Gisela van der Ster
”Från självsvält till ett fullvärdigt liv” av Ghaderi och Parling
”Lev med din kropp” av Ghaderi och Parling
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Delar du vår vision om ett samhälle
utan ätstörningar där alla är fria att
vara sig själva? Bli medlem och gör
skillnad redan idag! www.friskfri.se
KÄTS (KunskapsCentrum för Ätstörningar): www.ätstorning.se
Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)
Övrig information om M.H.E. Kliniken
Det lättaste är att titta mer på vår hemsida (som Du antagligen hittat eftersom Du läser detta) www.mhekliniken.se
Kontakta oss
Fråga: Hur når jag er?
Svar: Du kan ringa på 070-655 27 70. Vi har telefontid må-fre 9-15 (lämna meddelande på telefonssvararen om vi ej svarar)
Du kan också skicka ett mail till info@mhekliniken.se eller skriva ett vanligt brev till:
M.H.E. KLINIKEN
Vasagatan 46, 79231 Mora
